Sjukdomar som uppstår till följd av otillräcklig näring
eller näringsobalanser, upptäcks inte av skolmedicinen. Ett exempel är ADHD,
många teorier finns men få medicinska kliniker tittar på näringsbrister hos
barn med denna diagnos.
Tillskott av zink, magnesium, järn, vitamin B6,
omega3-fettsyror har i flera forskningsstudier gett gott resultat och kraftigt
minskat de symtom som utgör diagnosen ADHD. Även tillskott av L-karnitin har
gett positivt resultat.
Forskare har också funnit brister av dessa ämnen hos barn
med ADHD-diagnos, vilket ger stöd till hypotesen att de symtomen orsakas av
näringsobalanser.
Det är viktigt med mer effektiv behandling, då många barn
med dioagnosen ADHD hamnar i kriminalitet och sociala svårigheter och ur
samhällsekonomiskt är det viktigt, att ge de omkring 8 % barn med diagnosen
ADHD en mer effektiv behandling.
Forskare har visat att brist på dopamin hos möss orsakar
hyperaktivitet, samtidigt som det är känt att tillräckliga mängder dopamin och
norepinefrin skapar uppmärksamhet och impulskontroll, vilket personer med
ADHD-diagnos saknar.
Amfetaminpreparat används i stor utsträckning som medicin
mot ADHD. Att sådana tillskott ökar det tillgängliga dopaminet genom att
nedbrytning av dopaminet minskar, är väl känt. Att amfetamin hjälper, visar
forskningen tydligt.
Problemet är bara att amfetamin ger upphov till biverkningar
som rastlöshet, sömnsvårigheter m.m. Tillgängliga alternativ borde därför
provas i första hand.
Genom att öka det mest ofarliga först genom att på naturlig
väg öka dopaminhalten, kan ADHD-barnen förbättra koncentrationsförmågan och
impulskontrollen. Därmed minskar risken för att misslyckas i skolan, att
förlora kompisar för att man blir arg på dem och förmodligen också rekrytering
till kriminalitet.
Skolmedicinen bör ta ett större ansvar för behandlingen och
inte slentrianmässigt erbjuda läkemedel och i detta fall ett narkotiskt
preparat.
Forskningen finns och nu behövs större försök med
uppföljning av barnen. Med stor sannolikhet minskar kostnader för förstörelse i
skolan, för särskilda insatser och barnen och deras föräldrar mår bättre.
Artikeln är hämtat från tf-bladet och skriven av
Mats Hansson, docent i zoofysiologi
Ann-Marie Lidmark, biolog, folkhälsovetare
Ulrika Åberg, leg. läkare
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar